När jag äntligen kände mig fri...

Aa just, fri? Näeh! Inte om man är Linnéa inte.
Nu pratar jag inte direkt om att jag har hamnat i fängelse eller suttit instängd någonstans, såhär ligger det till:
Från 14 års ålder fram till nu så har jag varit sjuk (förkyld, halsfluss, allt som kommer därtill) nästan konstant!!!
Senaste gången jag var sjuk var i förra vintern, om jag inte minns helt fel, och jag har aldrig klarat mig så länge utan att iaf få ont i halsen.

Tänk att jag var så lycklig nu när vintern kom i år också, jag tänkte att "i år är det minnsann inte jag som ska bli sjuk iaf"

"Jag har en dröm..." Var det inte Martin Luther King började sitt tal? Kanske jag ska göra samma sak?

Jag har en dröm - att jag för en gångs skull i mitt, rätt så, vuxna liv skulle få vara frisk i ett år, MINST! (nu är det bara så att Kings tal slutade lyckligt, men det gör inte mitt...) Jag ska berätta för er:

Allting började i förrgår, jag hade bakat pepparkakor och dylikt med min mor och två av syskonbarnen. Jag skulle jobba och allting kändes frid och fröjd. Till jag klev ur bilen... Det var då det började, jag kände det på mig, det var så hemskt och fruktansvärt... Jag fick.......................... ont i halsen... *suck*. Det gick inte så bra att svälja och när jag kom hem på kvällen var jag helt slut (efter en till synes VÄLDIGT lugn kväll). "Jahopp" tänkte jag "nu börjas det igen"... Och mkt riktigt, på natten, runt fyra snåret hände det allra värsta, jag vaknade med ett ryck och helt plötsligt kände jag det - jag hade blivit förkyld...!!! *ARGH*

Så nu sitter jag här med halstabletter, nässpray, pappersrullar, vickssmörja, munsårssalva, c-vitamin, te m. honung och täcket virat runt mig. Usch, usch, usch

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0